Vad göra?
Okej,
vad tusan ska jag göra?!
Jag träffar en kille...
Vi är på "more then friends, not quite lovers" nivån...
Han är:
Jättesnäll och vill umgås ofta. Röker inte (win!!) är mysig och lugn osv osv osv...
Jag har tidigare skrivit om att jag är ganska rädd för den sortens kärlek man får via en partner(pojkvän),
och har varit väldigt tydlig att jag är just det.
Det okända är läskigt.
Ändå så tittar han mig rakt i ögonen med "den där blicken",
bryter genom massa barriärer jag själv sätter upp och säger att han är kär i mig och undrar om jag kan bli kär i honom. Han vill vara med mig så ofta det går.
Jag säger åter igen att jag är rädd,
och att det kanske vore bättre att vi inte ses mer för att han inte ska bli sårad.
Det vill han inte och släpper ämnet,
men kommer bara närmare och närmare under tiden som går.
Problemet kvarstår.
Jag kan inte lita på att det verkligen är så just för att han:
- Är väldigt ensam och kanske bara vill binda mig till honom för att han inte vill vara ensam
- Kanske bara vill ha en "flickvän" för att ha en...
- Har bara varit i sverige i 2 år, och jag har än inte fått reda på hela hans syn kring världen osv.
Så jag säger att vi visst kan umgås,
men inte som pojkvän-flickvän.
För att se vem han är...
Jag är helt enkelt förvirrad,
misstänker,
räds,
vet inte.
Men ändå så tycker jag om "närheten" vi har när han t.ex. lutar sig mot mig när vi spelar xbox,
och bara är.
Utan något sagt eller något krav på någonting.
And I'm like
Varför kan jag bara inte INTE tycka om honom och göra slut på bådas miserabla situation?
Så, VAD GÖRA???
Och med detta i bagage så ska jag börja göra mig i ording för att Becka fyller nämligen 18 denna dag!
Have a nice day
Kommentarer
Trackback
